Fortsatt bra

Projekt träffa infödingar har status grön. Jag har tillbringat en helg väl värd att minnas tillsammans med en mycket trevlig kines. Det ultimata hade ju varit om jag fått öva min kinesiska mer, men som traditionen bjuder lyckades jag träffa en ytterst välutbildad person, vars engelska inte var ett problem. Vi pratade dock ganska mycket kinesiska, och han visade mig ställen han tycker är värda att se här i Shanghai. Vanligtvis uppskattar jag inte de fina restaurangerna, utan jag föredrar att äta mina nudlar (面条) på något illa upplyst hak. Det känns knäppt att sitta på fräsig restaurang och äta min minimala portion broccoli serverad i en gigantisk skål gjord av is, eller att få mina ätpinnar utbytta var femte minut, men nu i helgen kändes det ok. Bättre att göra det med välbeställd kines än äckliga västerlänningar som tycker att de äntligen kommit till ett ställe där folk beter sig civiliserat. Imorse åkte han dock tillbaka till London där han studerar sedan ett par år tillbaka.

I övrig flyter allting på fantastiskt bra. Igår var vädret lite grått och på grund av smog såg jag knappt toppen av skraporna, men det får man ta. Idag är det klarare och vi har behagliga 25 grader. Jag är fortfarande helt tagen av detta land. Jag fascineras av människor jag träffar, trafikstockningar jag ser, fulla tunnelbanetåg jag inte får plats i, mat jag aldrig skulle komma på tanken att äta i Sverige, och så fascineras jag av hur släta skjortor blir om man stryker dem. Det visste jag inte innan jag hade hemhjälp. Jag försökte för övrigt just berätta för henne att fönstren visst blir lika rena om man använder vanligt diskmedel; man behöver ingen speciell fönsterputs (在瑞典我用这个我的窗户很干净, i Sverige jag använda detta, mina fönster väldigt rena). Hon trodde mig inte.

Dagens lektion var fantastiskt trevlig. 口语-lektionerna (munspråk, talad kinesiska) brukar vara det, och vår erfarna mästare är liksom full av liv. Dessutom vågar hon vara kinesisk, fast hon är omgiven av främst västerlänningar. Exempelvis när hon illustrerar ordet 胖, tjock, genom att peka på en tjock amerikan i bakre ändan av klassrummet. Efter klassen åt jag mat med en vad jag idag upptäckte var en väldigt intressant, upplyst och vältalig koreansk kvinna. Hon berättade vilka problem hon haft/har med kinesiska hantverkare i sin villa, och jag kunde inte låta bli att tänka på boken "Mei wenti, om livet i dagens Kina", "没问题, 生活在中国" av Catarina Lilliehöök. Intressant bok för övrigt.

Nu ska jag plugga. Få saker är så trevliga som att upptäcka att man plötsligt kan läsa en skylt som tidigare mest bestod av festliga krumelurer, men det tar tid och engagemang att lära sig dem.