Fotlättnad

Denna dag har varit betydligt innehållslösare än igår, men väldigt trevlig ändå. Jag har inte haft några pretentiösa samtal om livet och människosläktet, men jag har letat efter jäst. Tyvärr hade jag ingen större framgång, jästen är slutsåld i varenda butik i Shanghai. Jag förstår inte hur det är möjligt, och jag vet nu inte hur jag ska lyckas baka mina lussekatter.

Innan jag går och lägger mig tänkte jag bara berätta om den känsla jag har i kroppen. En känsla som lite kan jämföras med känslan av att just för första gången ha träffat någon som man tycker väldigt mycket om, och som man känner kommer få en speciell plats i ens liv (sedan får personen inte alltid det, men det är en annan historia). En kompis tog med mig till ett massageställe han gillar, och massagen där visade sig vara extraordinär. Han som masserade kändes väldigt erfaren, och han var antagligen äldre än han såg ut med sina små, mjuka, men tokigt starka händer. Plötsligt frågar han om jag har problem med andningen, vilket jag ju någon gång om dagen konstaterar att jag har. Ofta glömmer jag bort att andas, och måste istället andas djupt ett par gånger varvid disharmoni uppstår. Han kommer med ett antal liknande påståenden, såsom "du sover väldigt bra", och min respekt för honom bara växer. Han gav mig dessutom en väldigt trevlig pedikyr med verktyg som liknade stämjärn, så nu sitter jag här med mjuka fötter, utan fläckvisa hårda punkter.