Äntligen

Jag har nu tre dagar i sträck suttit med en uppgift som jag helt enkelt inte lyckats lösa. Den rutin jag innan hade på matematik har under detta år försvunnit, och jag märker att jag för mig själv måste bevisa många samband som jag innan utan tvekan tog för sanningar.

Varje kväll har jag suttit till sent inpå natten och räknat. När jag sedan gått och lagt mig utan att ha kommit någonvart har jag blivit på riktigt dåligt humör, och jag har gått och svurit för mig själv här hemma. Igår lade jag mig sur, och vaknade därför sur.

Men nu, sex timmar efter att jag vaknat, så FÖRSTÅR jag! Javisst! Jag är oändligt glad och hoppar omkring här i min lägenhet. Då och då går jag till kylskåpet och tar en tugga rakt av ett vitkålshuvud och tuggar smaskande med öppen mun. Detta visar ju för övrigt att lycka är rätt relativt; denna uppgift har egentligen ingen inverkan på mitt liv, men nu när jag löst den känner jag att jag inte har ett problem i livet.

Denna triumf firar jag med något av det bästa svensk musik har att uppbringa. Arja Saijonmaa - Dansa dansa. Smaka på raden "Om vi glömmer bort att leva kanske livet glömmer oss, och om drömmarna hålls fångna har de svårt att komma loss. Du kan öppna dina sinnen lite till om du vill."